We are the champions my friends

Oppositionen är över, och den gick... Jättebra!! Vi hade verkligen tur med vilka opponenter vi fick, de var jättesnälla och ställde knappt några frågor alls, de satt mest och kommenterade vad de tyckte var bra eller kritiserade lite småsaker. Den enda riktiga kritiken var att de tyckte att vi borde ha vågat spekulera lite mer i våra slutsatser, men då gick vår handledare istället in och försvarade oss, så vi behövde inte ens bemöta det. Jag satt hela tiden och väntade på de jobbiga frågorna och rätt vad det var så var det över. Det var fantastiskt. Var det här vad jag har haft ångest över i typ en månad?!

Det känns som att jag skulle kunna lägga mig ner och sova i ett dygn just nu, men det duger inte, för det är ju-jutsu-gradering om bara en halvtimme. Asskicking first, then sleep.




Så, opposition idag...

...och jag är inte det minsta nervös.


Ha, in your face!!

Kommer ni ihåg den gången när ni retade mig för öppen lasagne? Titta vad jag råkade se när jag var hos frisören idag!





Okej, grejen med öppen lasagne verkar vara att man inte har den i en form, vilket vi i och för sig hade. Men i alla fall, det finns något som heter öppen lasagne och det är säkert någon supercool mattrend som mästerkockar och gourmeter och folk med världsvana, stil och klass svänger sig med för att imponera, och jag är uppenbarligen med i den ligan nu.


Tonight eternity’s an open door

As per usual så tappar jag bloggandet helt när jag inte är stressad över skolarbete längre. Det är ett konstigt fenomen. Anyhow, har haft en fantastiskt trevlig vecka sedan vi lämnade in i måndags, parkhäng med Emelie, grillning hos Anna W, after work med Anna W och Anna M, plus att jag har jobbat hårt på solbrännan och ja okej då, jag har kanske bränt mig lite grann. Idag är det lite mulnare, men det gör inget, för jag ska snart iväg på brännboll med klassen från i höstas, och då är det perfekt väder. Jag älskar brännboll, nästan lika mycket som jag älskar sovmorgnar, sushi och superhjältefilmer, så det ska bli jätteroligt.

Såg ni för övrigt Eurovision igår? Inte illa pinkat Loreen!


3...2...1...

DONE!! Jag har lämnat in min D-uppsats!! Det känns både skönt och lite smånervöst, just nu är jag mest rädd för att komma på något skitviktigt som vi har glömt bort att fixa. Men eftersom det ändå är för sent att göra något åt nu i så fall, så tänkte jag gå in stenhårt för att förtränga allting uppsatsrelaterat och istället gå ut i solen och göra något åt mina Piggelin-färgade ben. Det har helt plötsligt blivit sommar i Lund, från småhuttrande i vårjacka till värmeslag i t-shirt över bara en natt! Vet ni vad det betyder? Att jag släpper alla försök att låtsas ha cool musiksmak, förlåter Paris för det här... (nice try there, Paris, very subtle):



...och spelar Stars are Blind på repeat ungefär hundra gånger! I know. Jag kan inte hjälpa det, den är mitt sommar-anthem nummer ett. Och anyway, I dare you to tell me att det här inte är en bra låt!




T minus, oh eff this sh*t

Vi. Är. Klara. Okej, jag ska inte ta ut segern i förväg, vi ska fortfarande korrläsa uppsatsen i helgen och skriva ut den först på måndag, men alla delar är skrivna och ihopsatta, källorna är kollade, den jäkla artikeln som vi var tvungna att göra är klar, och i stort sett är uppsatsen... Färdig.





I... don't even know what to say. I'd like to thank the Academy?

T minus... Nähä?

Vår deadline med uppsatsen har blivit förskjuten tills på måndag, eftersom det är klämdag i morgon. Tur det, för vår slutsats-diskussion är inte alls vad den borde vara, igår satt vi i princip bara och stirrade på texten. Jag har aldrig varit så uttråkad av något någonsin. När det här är över läser jag hellre telefonkatalogen från pärm till pärm än läser om It That Shall Not Be Named.

Vi tog en ledig dag idag, för att återhämta oss inför den sista kraftansträngningen, och jag har gjort det mesta av den, inklusive sett om the Avengers.



Sorry, I had to. It's like therapy.

Dessutom har jag gjort något jag är sjukt stolt över, jag har rensat avloppet i handfatet! Hade tänkt ringa hyresvärden i flera dagar om det, men sen fick jag nog och gjorde det själv istället. Inte för att jag visste hur man skulle göra, men jag körde the old-fashioned way - learn by doing. Okej, det var inte direkt rocket science, men i alla fall. Jag vet inte vad man normalt sett har för verktyg, men FYI, det funkar med en tandborste och ett par ätpinnar. (Ja, jag har slängt dem, ni kan komma hit och äta sushi i lugn och ro.) Hur som helst, det var vidrigt och jag dog hela tiden, men jag gjorde det!



Okej, jag ska samla mig för slutspurten nu de sista dagarna. Djupa andetag, keep calm and remember that Jared Padalecki's dimples exist. Här är dagens låt, ett tips från Sofia, som kände på sig att jag skulle gilla den!




T minus 3 days

Ni vet när man är riktigt nära slutet på något jobbigt, hur det plötsligt går från att bli mildly unpleasant till att kännas helt outhärdligt? Det är ett intressant fenomen faktiskt. Det är bara tre dagar kvar att hålla ut nu. This too shall pass, this too shall pass, this too shall pass.


T minus 4 days

Jag vet att min blogg har blivit rena klagomuren det sista, men håll ut, nu är det bara fyra dagars klagan kvar över It That Shall Not Be Named. (Därefter kommer det i och för sig opposition och seminarieångest att klaga över, men låt oss inte gå händelserna i förväg.) Idag har vi korrläst analysen, och jag är så trött i huvudet att jag lätt skulle kunna ha råkat radera uppsatsen, klistra in nåt av mina drinking games istället, och ändå inte se någon skillnad (mina drinking games brukar i och för sig vara ungefär lika långa som en D-uppsats). Dålig dag för korrläsning med andra ord.

Dålig dag för kreativt och läsvärt bloggande också. My sincerest apologies. Kan jag muta er med lite Aerosmith istället?


T minus 5 days

Fasen också, jag missade att blogga en dag, jag gillade symmetrin i nedräkningen. Okej, handledarmötet i fredags gick rätt bra, vi det enda vi fick kritik för var att analysen behövde vara lite djupare, och så ska vi skriva slutsatser, fixa till några mindre saker här och var, et voilà. L'uppsats est complet. Tidsmässigt känns det rätt okej i alla fall, vi borde hinna på en vecka. Dock är jag the queen of secondguessing, så jag ifrågasätter i princip varenda ord vi har med, och jag vill bara att det ska vara över så att jag slipper tänka på det här mer. Förlåt Anna W, I know you don't approve, men jag vill aldrig någonsin höra talas om ekologisk mat i hela mitt liv efter det här. Scarred for life.

Helgen har i alla fall varit toppen. I fredags var jag hemma hos Anna B och blev serverad öppen vegetarisk lasagne. Den var jättegod tillsammans med en flaska rosé och middagen blev ännu bättre av vår överenskommelse att inte alls prata om It That Shall Not Be Named (hon skriver också uppsats) under hela kvällen. Istället kollade vi på säsongfinalen av the Vampire Diaries. Jag vet att jag börjar låta som en upphakad skiva, men holy shit, den serien alltså! Är det något de kan så är det säsongsfinaler, och då är det hög nivå redan på de vanliga avsnitten. Jesus vad spännande det var.

Igår var sedan Anna W här på middag. Vi skulle vidare på fest till Anna M efteråt, (haha, jag fick in alla mina tre Annor på en och samma helg, börjar det bli jobbigt att hänga med än?) men blev jättesena eftersom vi fastnade totalt med att lyssna på gamla låtar från högstadie- och gymnasietiden. Herregud vilken nostalgitripp det blev! Bästa låten dock, överlägset och helt tveklöst, var Narcotic av Liquido. Jag kommer fortfarande ihåg att jag hade den på repeat när jag läste veckorevyn och åt vit choklad och tittade ut på de passerande vinfälten från sätet allra längst fram i dubbeldäckaren som vi åkte hem med från konfirmationsresan i Taizé. Mitt minne är konstigt, det där minns jag hur väl som helst, men fråga vad jag åt till lunch igår och jag har ingen aning. Anyhow, den här med basen i botten alltså. Unbeatable.


T minus 7 days

Suck, igår kändes allting så bra, och idag har jag istället blivit skitnervös över vissa delar av uppsatsen.

On the outside:



On the inside:



Basically. God I want this to be over.

T minus 8 days

Idag har varit en hyfsat soft dag faktiskt, vi skrev till ett par stycken som saknades, gjorde en granskning av en annan rapport, och började korrläsa. Det enda vi har kvar att skriva nu är slutsatsen, sen är det bara justeringar av texten som gäller. Dock kan det här vara lite av lugnet före stormen, för som sagt, handledarmöte i morgon, och all hell breaks loose om vi måste skriva om analysen. Hope for the best, prepare for the worst.

Delvis tror jag att jag har varit så zen idag för att jag hade en riktigt skön kväll igår, jag släppte uppsatsen helt och fick istället nåt slags ryck och storstädade hela lägenheten. I know! Jag skojar inte, jag till och med skrubbade toagolvet. Vet inte vad som flög i mig, det där har aldrig hänt förut, vanligtvis när jag städar brukar jag hinna bli sidetracked innan jag ens kommer till dammsugningen. Efteråt belönade jag mig med jordgubbar, grönt te och en film, som jag inte såg färdigt på eftersom jag fattade det mogna beslutet att jag behövde gå och lägga mig istället. Oh my god vad är det som händer med mig, håller jag på att bli vuxen eller nånting? Make it stop!

Dagens låt, mamma jag vet att det här inte är din genre men hoppa fram till 3.30 så tror jag att du ser något du gillar!


T minus 9 days

Har haft en sån där dag där man sitter och stirrar på mening efter mening och vet precis vad man vill säga men bara inte får till det. Handledarmöte på fredag, och japp, jag är lite nervös för hur vår analys kommer att tas emot. Jag tycker visserligen att den är rätt okej, men vi har inte särskilt mycket tid att göra något åt saken ifall Karin skulle tycka annorlunda.

All stress och en viss arrogans gentemot vad som kan ses som normal dygnsrytm gör att jag är on an emotional rollercoaster these days. I morse var jag speedad som en surikat på crack, så pass att jag inte orkade bry mig om att sätta orden i rätt ordning, utan följaktligen pratade som Yoda. På eftermiddagen höll jag på att däcka i tangentbordet, och var glad om jag kunde sätta ihop ord i någon slags ordningsföljd överhuvudtaget. I swear to Chuck, när det här är över ska jag sova i en vecka.

Stuff that makes me remember that life doesn't suck completely; första bilden på baby Padalecki dök upp på nätet i morse. D'aw! Bara tanken på att det finns en liten mini-Jared gör att världen genast känns som en bättre plats.

Don't judge me, I'm on an emotional rollercoaster and there are babies and shit here.


T minus 10 days

Jag har varit on fire idag med uppsatsen! I morse skulle vi diskutera och knyta samman alla olika delar och begrepp från analysen till en enda stor mumsig sammanfattning, och om jag ska vara helt ärlig orkade jag inte riktigt förbereda mig så värst mycket igår. Så jag fick helt enkelt improvisera, och började skissa på en tankekarta, som blev mer och mer avancerad tills den liknade något som en galen konspirationsteoretiker kunde ha åstadkommit, men i slutändan hade jag knutit ihop (nästan) varenda begrepp i en (något så när) logisk följd från början till slut! Ingen var mer förvånad än jag, det kändes nästan som något slags divine intervention. Cas?!



Um no, maybe not.

Dock har vi insett att vi måste skriva om en hel del, så det är mycket arbete kvar, men det är alltid skönt när man får ett litet genombrott. Ska ta och fortsätta jobba nu, så att jag kan gå på ju-jutsun med gott samvete ikväll.


T minus 11 days

Phew. Har haft en lång men produktiv dag på UB idag. Jag kan nästan känna fysisk skillnad på hur min hjärna funkar när den får lite press på sig, helt plötsligt kan jag fokusera på det jag ska göra i flera timmar, utan att tappa farten och börja tänka ut fyndiga tweets, eller fundera på vad som är det mest sannolika sättet att jag skulle träffa Robert Downey Jr. Har bara ett par saker till att gå igenom innan jag lägger ner uppsatsskrivandet för idag, sen ska jag checka ut och lägga in min hjärna i kylen ett par timmar.

Jag och Anna W var ju på the Avengers i lördags, och den var totally awesome! Storslagen, rolig, fartfylld och med en himla massa snygga människor att titta på. Och så har den gett upphov till den bästa gifen någonsin. Jag kommer kunna använda den till allt!



Dessutom hade jag och Anna roligaste kvällshänget på Myntha efteråt. När man blir störda av en raggande nittonåring som man inte alls är intresserade av att prata med, är det faktiskt helt koscher att göra det bästa av saken och roa sig genom att krydda konversationen med lite gemensamt sanningstvistande. Bästa. Pokerface-träningen. Ever.

Jo just det, alltså de där Berlinbilderna... Jag vill jättegärna få upp dem, men det är fyra separata album med bilder från allas kameror som ska gås igenom, väljas ut, laddas upp en och en, och jag hinner helt enkelt inte före vår deadline den 18e. Suck, tur att det bara handlar om knappt två veckor, everything kinda sucks right now. Uppsatshelvete. Ni är alla välkomna på min salt n' burn som jag ska hålla för att göra mig av med eländet efteråt.


I never knew daylight could be so violent

Okej, så det visar sig att jag och Björn har haft en liten, teensy missuppfattning om när uppsatsen ska vara färdig. Den ska vara inne en vecka tidigare än vi trodde. Basically:



Vi kommer att hinna, men det kommer bli tufft, vilket kan innebära en av följande två saker: 1. Jag kommer inte hinna blogga någonting, eller 2. Jag kommer börja blogga jättemycket så att jag får utrymme att ventilera min frustration över att jag inte hinner någonting. Know thyself.

Till följd av vår lilla upptäckt har jag suttit på Alpha hela dagen idag, och imorgon blir det samma sak igen, men ikväll blir det i alla fall ett break eftersom jag och Anna W ska gå på the Avengers. Timingen kunde inte ha varit bättre. Robert Downey Jr, Chris Hemsworth och Stora saker som exploderar är precis vad jag behöver idag. Det och Florence.


Blog challenge

Mikaela har skickat mig en blogg-utmaning, och jag är så klart inte den som backar.



(Dock är jag lite halvtrött och kommer dessvärre inte att svara särskilt seriöst, sorry Mickan!) Den går helt enkelt ut på att besvara följande frågor:

1. Största dröm i livet?
Hm, pratar vi realistiskt eller inte realistiskt här? Bara så att jag vet om jag ska inkludera karibiska öar, Jared Padalecki och ett extremt välbetalt jobb som går ut på att twittra mina åsikter om film och tv i planeringen eller inte. Oh what the hell, I'm sticking with that answer.



2. Hur ser du på det där med eget ansvar för vad som sker och inte sker i sitt eget liv?
Med tanke på att impending doom min examen närmar sig med stormsteg är jag i helt fel stadium i mitt liv just nu för att vilja reflektera över den frågan. Living in denial, like a boss!



3. Vad önskar du att du vetat när du var femton år?
Kjol över byxor är inte snyggt.



4.  Vilket språk skulle du vilja lära dig som du inte kan mer än max ett par ord av idag?
Alla. Jag vill vara språkgeni så att jag kan jobba som CIA-agent när jag emellanåt får nog av att twittra från min karibiska ö. Japp, det känns som en bra plan.



5. Om du inte hade det yrke du har idag, vad skulle du vilja jobba med då?
Regissör. Eller trailerklippare, så att jag i princip skulle få betalt för att vidda.



6. Vad är det viktigaste livet lärt dig hittills?
Krabbfotboll är djävulens sport.


Shut up Luci.

7. Rött eller vitt vin?
Vitt, all the way. Jag jobbar fortfarande på att lära mig uppskatta rött.



8. Vad skulle du göra med tiden du ”sparar in” om du inte såg på tv eller använde datorn på fritiden i en vecka?
Oj! Bra fråga. Antagligen skulle jag få chockartade abstinensbesvär som skulle ta hela veckan att komma över.



9. Smultronställe?
Klosterängshöjden i Lund. Min kulle! Min!



10. Bästa resemål du varit på?
Australien.



11. Hur vill du att resten av året ska bli?
Um, bra?



Förlåt Mikaela att jag totalt trashade dina genomtänkta och kloka frågor! Jag tror att det är meningen att jag ska skicka utmaningen vidare, men jag tror inte ens jag vet 11 bloggar att skicka till, so I won't. Men tack, det var kul!

Blog, what blog?

Återigen visar det sig att bloggandet inte har varit min starkaste sida den senaste tiden och inte heller idag kommer Berlin-bilderna upp (jag vill även minnas att jag ligger back typ tre filmrecensioner, but let's not go there right now). Anyhoo, Valborgshelgen har varit toppen, jag har haft Dovile på besök från Schweiz, och vi har bland annat hunnit med karaokeparty i hennes gamla korridor, minimaraton med the OC, och en heldagsvalborg som sig bör, med champagnefrukost, parkhäng, grillning, kubb och fest hos Anna M.

In other news, det är Sam Winchesters födelsedag, vilket alla som hänger på twitter bör ha noterat, vi trendade halva dagen because Supernatural fans own the Internet. Och yes, jag har koll på fiktiva karaktärers födelsedagar, did you expect anything else? Låt oss inte ens tala om Harry Potter, jag kan fortfarande inte komma över att om jag hade hängt kvar i livmodern en liten dag till hade jag delat födelsedag med the boy who lived. Nu delar jag födelsedag med Neville Longbottom istället, FML. (Och Arnold Schwarzenegger.) Hur som helst, happy b-day Sammy!






RSS 2.0