In recovery

Okej, så morgonbloggande är generellt sett ingen bra idé, det är inte min tid på dygnet och det som kommer ut är i genomsnitt 68% mer negativt än annars. Sorry 'bout that. Mellanseminariet idag var faktiskt inte så fruktansvärt som jag hade förberett mig på, det var ingen som kastade tomater (de andra måste ha undrat varför jag hade regnkappa och duschmössa på mig hela tiden) och ingen sa att allt var fel och att vi skulle börja om från början. Sweet!



Däremot var det ett fruktansvärt låååååångt seminarium och vi var först ut, så jag hann i princip hamna i koma innan dagen var över. Seriously, det var enbart min väluppfostran som hindrade mig från att däcka med huvudet i anteckningsblocket framåt eftermiddagen. Börjar precis återhämta mig så smått, men tror att jag behöver lite frisk luft, så jag ska ta och gå en promenad. Bye for now!



I get this feeling I'm in motion

Var på bio i Malmö igår och såg the Hunger Games med Anna W och Emelie. Har tänkt få till en recension (även om jag har varit dålig på att hålla sådana löften det sista), men här är snabbrecensionen tills vidare: Nja.

Nu ska jag iväg på mellanseminarium, vilket alla jag har pratat med pitchar som något positivt för att man får feedback (kritik) på sin uppsats. Jag uppskattar uppmuntran, men det känns fortfarande lika kul som att gå till tandläkaren, alternativt offentlig hängning. (Glaset är inte bara halvfullt, drinken är äcklig också. Yours truly - taking pessimism to new levels since 1986. It's part of my charm.)


So many songs we forgot to play

Whaaat, hur kan den här helgen redan vara över?! Den började ju typ nyss! Måste vara den där timmen vi förlorade. Eller är det i natt det ändras? Tur att sånt där händer automatiskt i mobilen nu för tiden, jag har aldrig koll. Anyhow, har haft en lugn helg, igår fika med Anna W och Emelie inne i stan, och idag en sväng förbi Cecilia för att spana in hennes nya lägenhet. Dessutom har jag sett färdigt Queer as Folk. Säsong fyra och fem dippade lite och manusförfattarna totally screwed us over i det sista avsnittet men de första tre säsongerna var sjukt bra, och jag kan addera en ny liten vid-sidan-om crush till Jared Padalecki. Hello, Brian Kinney.


To a night they never met

You know that awkward moment när man går till vårdcentralen med ett skadat knä men när läkaren väl klämmer och trycker och böjer är det ingenting som egentligen gör särskilt ont? No? I do. Hur som helst, även om det inte gör så ont längre känns det att något är fel, så jag ska få röntga det om nån vecka. Fucking krabbfotboll. (Pardon my french.)

Innan besöket på vårdcentralen var Anna B här på lunchdate. Jag hade utlovat omeletter, men det råkade visst bli äggröra istället. Oh well, we can't all be masterchefs. Med lite brie och parmaskinka till blev det inte så tokigt i alla fall, och det var trevligt med en update eftersom vi inte hade setts på länge.

In other news, Jared Padalecki har blivit pappa! Normalt sett skulle jag använda det som ursäkt för en gifspam, men det är sent, så maybe some other time.

Ni vet hur jag ändrar musiksmak beroende på vilken serie jag följer för tillfället? Indiepop för the Vampire Diaries, mullet rock för Supernatural... Tja, låt oss säga att min technofrekvens har ökat markant sen jag började kolla på Queer as Folk. Men där finns även en del andra favoriter, den här till exempel.


So I start a revolution from my bed

Jag tror att söndagar kan vara de bästa dagarna av alla. Hade en riktig toppensöndag igår med Anna W, vi gjorde brunch, kollade på Dude where's my car (never gets old) och skapade filmmagi med mobilfilmkameran och Also Sprach Zarathustra, because we are creative geniuses like that.

Måndagar däremot är väl generellt sett inga höjdare, men idag har i alla fall varit en produktiv dag. Jag och Björn skulle skriva opposition på en annan uppsats inför mellanseminariet nästa vecka, och har egentligen till fredag på oss, men vi är redan färdiga, så nu kan jag ägna resten av veckan åt viktigare saker som att kolla på Queer as Folk skriva på vår egen uppsats.


Good news and bad news

Man brukar väl börja med de dåliga nyheterna? Så får man dem ur vägen liksom. Okej, jag är milt invalidiserad för tillfället, efter att ha råkat vrida till mitt knä på ju-jutsun i tisdags. Det har redan hunnit bli lite bättre, men det lär inte bli några So you think you can dance-rutiner på ett tag, trappor är mer av en rimlig utmaning just nu. Och det värsta av allt? Det hände inte under något ascoolt försvar mot fyra anfallare med batonger, det hände när vi spelade... krabbfotboll. I know. Jag är antagligen den enda personen i hela världen som har lyckats skada sig under krabbfotboll. Jag kommer naturligtvis att hitta på en bättre historia (jag tänker ninjor, men jag jobbar fortfarande på det), men ni, mina kära bloggläsare, får veta den indignifierade sanningen. Either way:



Yes it does, thank you Chuck.

Good news then, eh? Okej, det är strålande vårväder i Lund, det är helg, och fyra veckors uppehåll i the Vampire Diaries och Supernatural är äntligen över!! Shut up, jag är invalidiserad, vad ska jag göra om inte kolla på serier, hm? Jag har även fastnat för en ny serie, eller ja, tio år gammal men ny för mig, Queer as Folk. Det är typ Sex and the City fast med homosexuella män i Pittsburgh istället för singeltjejer i New York, och mycket roligare. Dessutom spelas huvudrollen av ingen mindre än...



Bara det liksom, Dude, where's my car är så gott som helig för mig och Anna W. Now do excuse me, jag har jordgubbar, Damon Salvatore och självömkan som behöver vältras i. Seacrest out.

Play with fire

Not in a very wordy mood today, men det har varit en bra helg med mysig fika hos Annica i lördags och sedan trippel-Anna-kväll med Anna W och Anna M, vilket innebar tacos, drinking games och en sväng förbi Fagans för att observera människor i deras naturliga habitat, a.k.a. live-dokusåpa. Mkt underhållande.



Se där Annica, min blogg handlar inte alls bara om Supernatural, jag har inte ens nämnt det på hela inl... Oh. Damn it.


Kony 2012

Normalt sett är jag ganska cynisk av mig, jag brukar inte bry mig om THIS IS REALLY IMPORTANT WATCH THIS-videor och jag kommer aldrig att vara den som hoppar på barrikaderna. (Säger man så? Jag vet att det är något man ska göra med barrikaderna.) Men Kony 2012-kampanjen kom från ingenstans och var plötsligt överallt, vilket var tillräckligt för att jag skulle bli nyfiken och se videon. (Ja, fastän det är en stor jäkla läskig jordglob på screenshoten, jag fick blunda lite i början.)

Jag kan inte berätta något bättre än hur det sägs i filmen nedan, så mot mina egna principer rekommenderar jag att se den, och jag kan bara hoppas att eftersom jag inte gör det här så ofta så får det lite mera tyngd. (Senast var när jag la upp nån grej om utrotning av lejon, men det var Ian Somerhalder som hade twittrat den och det var under min Damon-period, så you can't hold that against me och förresten gillar jag lejon.) Rent bortsett från det faktiska syftet med den här kampanjen är det fantastiskt inspirerande att se så många människor stå tillsammans för någonting och göra skillnad. Dessutom är videon otroligt välproducerad, amatör-viddaren i mig var helt fascinerad och jag fick gåshud ett par gånger. Jag lovar att det är 30 väl spenderade minuter.


One for you and one for me

Idag har jag gjort något bra för mig själv, och något bra för andra. Det jag gjorde för mig själv var att klippa mig och fylla i utväxten. För ovanlighetens skull fick jag inte den sneda "hur längesen var det du klippte dig egentligen"-blicken, tvärtom, frisören trodde att jag hade klippt mig nyss och inte senast i, ähum, mitten av december. Arganolja, man. There's nothing like it. Utom möjligen Moroccan Oil, men den är tre gånger så dyr och I ain't stupid (mostly). Så eftersom håret mådde bra fick jag behålla ganska mycket längd, men är lite blondare igen.

Det jag gjorde för någon annan var att lägga en liten donation till St Jude Childrens' Research Hospital. Random? Inte alls. You see, när Jared och Genevieve Padalecki gjorde det officiellt att de väntar barn bad de fansen att inte skicka presenter, utan istället göra en donation dit om man ville ge något. Jared och Gen kommer även själva att matcha summan som fansen har skänkt när bebisen föds, vilket kan vara vilken dag som helst nu. Det sattes upp ett mål på att vi skulle komma upp i 20 000 dollar, och vi är uppe i över 35 000 without breaking a sweat. I swear to god, den som kunde mobilisera Supernatural-fansen skulle kunna störta regeringar och ta över världen. Som tur är är det bara tre personer som kan göra det, och varken Jared eller Jensen har visat några tendenser till att aspirera på världsherravälde. Jag är dock inte lika säker på Misha...


Last Friday Night

Vilken kanonhelg det har varit! Efter min härliga dag i torsdags (vann inget på trisslotten dock) var det sedan fest hos Anna M och Daniel på fredagen. Mycket kul folk, bra musik och skön stämning. På lördag morgon blev det tidig uppstigning eftersom jag och Anna W med pojkvän, samt några av hans danska kompisar, skulle på fashion outlet i Köpenhamn. Vi hade sjukt flyt och kom med våra förköpsbiljetter förbi hela den absurt långa kön så att vi bara väntade i knappt fem minuter. Väl därinne tog det inte mer än ytterligare fem minuter förrän både Anna och jag hade fyndat varsin skinnjacka.









När vi tröttnade på shoppingen mötte jag och Anna upp med de andra, som redan hade hunnit bli färdiga och bänka sig på en brunchrestaurang i närheten. Det verkade vara ett väldigt populärt ställe och jag förstår varför, för seriously, bästa brunchbuffén man kunde föreställa sig! En massa sorters bröd, ostar, skinka och salami, sallader, äggröra, korv, pannkakor med nutella, fruktsallad, vattenmelon- och ananasskivor, små desserter med något ricottaaktigt toppat med sylt, chokladpraliner, you name it! Och allting var jättefräscht och gott, inte alls så där dassigt som det kan bli på buffé ibland.



Stärkta av brunchen vandrade jag och Anna W nerför Ströget och vidare till Nyhavn, där jag aldrig hade varit förut. Efter att ha passerat alla de pastellfärgade husen med sina charmiga små restauranger satte vi oss i på bryggkanten utanför teatern och bara njöt av solskenet. Jag dricker visserligen inte öl, men om jag hade gjort det hade det enda som fattades varit att det hoppade ner någon med fallskärm för att leverera två Carlsberg som i reklamen. Hela dagen var verkligen perfekt.


















Tydligen en av de större skådespelarna på Det Konglige Teater. Morten Suurballe. No comment.



Hemma i Lund igen köpte jag med mig sushi hem och kollade på Game of Thrones. Det tog mig att tag att få tummen ur och börja kolla på den serien, men den är riktigt bra. Vilket jag i och för sig visste om, eftersom Sean Bean är med. Han har en tendens att alltid dyka upp i filmer jag gillar - Sagan om Ringen, Troja, the Island, National Treasure, Equilibrium, Goldeneye... Vi har nog samma smak Sean Bean och jag. Såg några avsnitt för mycket så det blev ganska sent, men idag passade jag på att sova ut, och på eftermiddagen har jag sedan varit på Coffee Break med Anna M för en liten söndagsfika.

Dessutom har jag hunnit vidda lite. Kände att jag behövde göra något lätt och kul efter allt jobb med trailern, så jag körde min old school-stil som jag hade när jag först började vidda, det vill säga matcha klipp med sångtexten. Fick färdigt den i morse, grädden på moset på en helg som redan var toppen och all kinds of win.


Don't stop me now

Seriously you guys, jag har den bästa förmiddagen typ ever, är på fantastiskt humör! Först och främst har jag en bra gårdag i ryggen, jag och Björn skickade in vår uppsats till handledargranskning, så efter det tog jag ledigt och åkte till Malmö för lite shopping och fika med Emelie. Var hemma i hennes och Martins skitsnygga lägenhet för första gången, och jag och Emelie hade kvällsmysfika i deras fantastiskt sköna soffa framför deras supercoola big-ass projektor-teve. Första gången på länge jag träffade Emelie och hur trevligt som helst.

Idag har jag sedan ägnat morgonen åt att boka Berlin-resa! Yes!!!!! 19-23 april ska jag, Sara och Stella hälsa på Sofia i Berlin, det vill säga hela gänget från förra årets Berlinresa kör en favorit i repris! Hell yes! Och för att göra morgonen ännu bättre hade jag äntligen fått svar på författaren bakom storyn jag baserade min trailer på, och hon var jätteentusiastisk!! Vilket i sig hade varit tillräckligt för att få mig att skutta runt i lägenheten, 'cause my ego is easy like that, men hon lovade dessutom att promota den på sin LiveJournal på fredag när hon har som flest besökare! I'm starting to make a name for myself people! (And I'm a huge nerd, but I could give two shakes of a rat's ass right now.)

Jag passar på att njuta av min härliga förmiddag så mycket jag kan, för i eftermiddag är det handledarmöte, och jag är inställd på att vi kommer få en massa kritik, så jag tänker göra det mesta av mitt braiga humör så länge det varar.

Okej, uppdatering; handledarmötet är inställt för att vår handledare är sjuk. Seriously, den här dagen! Jag hoppas att hon kryar på sig och så, men jag... ska gå ut och köpa en trisslott nu.


RSS 2.0