No shit, Sherlock

Hittade en random piece of trivia för Supernatural på imdb.com:

"Unusual for a male-lead fantasy series, most of the viewer demographic are females."

Gee, I wonder why.



Leeds

Blech, har inte alls kommit så långt med min Retailing-uppsats som jag hade hoppats. Jag vet att jag har sagt detta förut, men akademiskt skrivande in general och källhänvisningar in particular is a royal pain in the ass. Anyhow, eftersom jag har utlovat Leeds-bilderna i över en vecka kände jag att det var dags att få upp dem i vilket fall. Varning för världens tråkigaste bildtexter, min kreativitet har hunnit gå och lägga sig.


Ready for boarding...


...aaand ready for takeoff


Hyfsad utsikt från flygplansfönstret. Inte för att vi själva såg så värst mycket av den, men den danska kvinnan som hade fönsterplats fotade den åt oss i alla fall.


Älskade det blå ljuset i den här gångtunneln.


Seriously! Färgterapi.


Har ni en aning om hur jäkla meckigt det är att åka tåg i England?! Det fanns olika bolag, och vi fattade inte riktigt vilket vi hade köpt biljett till.


Vi var förberedda på att spela dumma turister om nöden hade så krävt, så det var nästan en liten besvikelse att vi inte fick visa upp våra bästa förvirrade uttryck eftersom ingen kollade oss.


Framme hos Karin, där hon och Anja redan hade hunnit fixa middag.


Anja och Karin


På lördgen promenerade vi in till centrum i strålande väder. Anna W utanför Karins hus



























Kyrka slash nattklubb. Tja, why the hell not?


Karins skola




På tysk julmarknad







Gandalf the purple










Vid Jamie Olivers restaurang








Inne i centrum






På kvällen var vi på en jättebra klubb och trängdes med fulla britter och scantily klädda brittiskor. Seriously, det är ingen myt att de klär sig som, eh... you know what. Det var i alla fall sjukt bra musik, bland annat the Killers, Oasis, MGMT och the White Stripes, och vi hade en riktigt lyckad kväll.






Spontanlimbo på dansgolvet










På söndagen åkte vi till York och kollade runt.




































I en kyrka vi var inne i fick vi fylla i världens sämst utformade marknadsundersökning med tretusen frågor av varierande puckad natur. Själv var jag mest fascinerad av att våra andedräkter syntes inne i kyrkan fastän de inte syntes utomhus. Vet ni vad det innebär? Spöken! Wheee! Inte för att vi såg några, men ändå.


Shambles påstod sig vara Europas mest besökta gata eller nåt sånt, vilket inte kändes helt övertygande, men what do I know, den var ju mysig och så.


Så häääär kul har man på Shambles


Lunch på en mysig restaurang med en cool vägg gjord av lådhörn.










Afternoon tea på Betty's










Go back to sleep

Musikpaus i uppsatsfabriken. Har fått en ny favoritlåt av det alternativa slaget, med namnet "Counting bodies like sheep to the rhythm of war drums". Charming, I know, men det är väldigt bra beats i den. Sugen på att vidda den själv, men tills vidare får jag nöja mig med andras handiwork.


All hell breaks loose - Part I

Det vankas storm i Skåne! Och inte vilken storm som helst, klass 3-varning storm. Eftersom jag är blir barnsligt upprymd av häftigt väder inväntar jag ovädret med spänning, än så länge blåser det ganska friskt, men inte uppseendeväckande mycket. Mina mål för dagen är att snabbt som tusan tota ihop en uppsats till Retail & Distribution, sedan lägga upp de long overdue bilderna från Leeds, och därefter tända ljus och ha säsong 2-maraton resten av kvällen.

Först måste jag bara nämna några ord om helgen, Maria har varit här så det har varit en riktig toppenhelg, i fredags var vi på spelning på Babel med Jamie Woon, hade inte hört så mycket av honom innan, men han var bra och såg ut lite som Keanu Reeves. På lördagen var vi på julmarknad med Sofia och sedan hade vi old school hemmakväll, det vill säga lagade tacos och kollade på Aladdin. Life as it should be.


We put one foot in front of the other

Gah, ursäkta dålig uppdatering! Körig vecka, har lyckats boka in alldeles för mycket kul saker samtidigt som det börjar dra ihop sig i skolan. I tisdags hade jag mysig mitt-i-veckan middag för Anna W, eftersom jag förlorade vårt vad om huruvida det gick att smuggla torrschampoo på flyget eller inte. (Goddammit.) Idag har jag varit på promenad och fika med Annica, och fått träffa söta lilla Dalia som passade på att vara världens chillaste bebis medan jag hälsade på. Dessutom vinkade hon åt mig när jag gick! Extremt väluppfostrad för en femveckors-bebis, mkt imponerande Annica! Imorrn är det OMG EDWARD CULLEN-kväll, och sedan på fredag kommer Maria hit och hälsar på över helgen. På fredagkvällen blir det spelning med Jamie Woon i Malmö och sen lär vi styra upp något kul på lördagen också. Så all in all, pretty much the perfect week - om det inte vore för att uppsatsämnet ska bli klart, och att ett grupparbete, två individuella arbeten och två hemtentor hänger över huvudet på mig. Men, jag får skylla mig själv för att jag vill ha ett liv, det är uppenbarligen inget som lärare räknar med när de planerar sina kurser. Suck it up.

Det är säkert tredje gången jag lägger upp den här låten, I know, men den är mitt anthem. What was that? Ni vill ha lite variation från den vanliga musikvideon i alla fall? Okej då!


Fire in the hall

Så, Lund är ett lugn, sömnig liten stad, och Delphi där jag bor är ett lugnt, sömnigt litet område, right? Wrong. Hade precis kommit ut ur duschen när jag såg att det var sirener utanför fönstret och hörde att det var en massa liv i trapphuset. Slängde på mig kläder och gick ut för att kolla vad som hände, då står det fyra brandmän i dörren, och ytterligare några står på stegar och sprutar vatten eller skum eller vad det nu är, på sopskjulet som är precis utanför min hus! På riktigt, det är typ fem meter bort, även om min lägenhet ligger längst bort i själva huset.

Pratade lite med några grannar och tydligen var det ett gäng ungdomar som hade kommit i bil, slängt in en massa brinnande saker och sedan rivstartat och kört därifrån. Som tur var hade någon sett dem och tagit registreringsnumret. Känns lite konstigt att jag missade hela grejen, särskilt när jag gick in på Sydsvenskan och såg bilderna från när det var som värst. Samtidigt var jag, helt clueless (någon som är förvånad? Didn't think so), bara 100 meter bort. Fast egentligen är jag glad att jag inte hörde när brandkåren ringde på. Det hade varit sjukt jobbigt att behöva stå ute i morgonrock och vara orolig medan de släckte elden. All is well that ends well. Min cykellampa begs to differ, though. Den var tillräckligt nära elden för att den skulle smälta, men annars verkar cykeln vara okej. Hade ändå tänkt byta baklampan, så det var ju tur att jag inte hann göra det innan. Fönstren som vette mot elden sprack tydligen för att det var så varmt. (De två översta bilderna är läsarbilder från Sydsvenskan, de andra har jag tagit själv.)










What's so special about this Bella girl? Edward's so whipped.

Yeah yeah, I know, I'm sorry. Det har varit en lång dag, jag lägger upp bilderna i helgen istället. Har haft en heldag i Malmö, först jobb, sedan plugg, sedan jättemysig fika med Emelie, och sist men inte minst var jag på bion och hämtade upp biljetter till Breaking Dawn, som vi ska gå på nästa vecka ett gäng på sju tjejer. OMG EDWARD CULLEN!!! Haha, jag skojar bara, jag tillfrisknade från min Twilight-feber för längesen. Vampyrer glittrar inte. (Och de exploderar inte heller, True Blood.) Men det ska ändå bli kul att se den, nostalgi förstås, och man måste ju löpa linan ut. Jag kanske kommer hem på torsdag och är helt Twilight-frälst igen! Fast å andra sidan...





Don't know the city, but it isn't home

Okej, så jag fick inte upp bilderna från Leeds idag heller, men det kommer, I promise. Have a song in the meantime.


Bitch, how dare you

Evenin' loves! I'm back in Sweden after some pretty awesome adventures in Ol' Britannia. Tänkte försöka få upp the full story imorgon, med bilder och allt, det var en fantastisk liten weekendresa. Anna W, Karin, Anja och jag hann med både afternoon tea, nattklubb och allting däremellan, inklusive ett smakprov på lite local pub family drama, mystiska telefonsamtal från allmänna telefoner, samt att i all vänlighet bli förolämpade på brittiska (om jag går omkring och säger "Bitch how daaare you" lite randomly framöver, så ta inte illa vid er, jag bara återupplever fond memories). Dessutom fastställde vi att Easyjet är bloody wankers och att nej, det går inte att smuggla torrschampo i handbagaget, fastän namnet helt uppenbart påpekar att det inte borde räknas som vätska! Tulltanten begged to differ. Barmy sodding bint.


Sometimes my mind plays tricks on me

Såg ni vad jag skrev igår om att jag önskade att man kunde spela in sina drömmar? Jag tar tillbaka det!! Vaknade halv sex i morse efter en mardröm så läskig att jag var tvungen att tända lampan, och det var ingen vanlig mardröm, det var en regelrätt slasherfilm enligt formulär 1A från början till slut. Vi var ett gäng unga som skulle fira Halloween, men sedan försvann min pojkvän i filmen (gissa vem, visslar oskyldigt) och började mörda alla! (I know, den var jag inte beredd på!) I slutet kom det ett skräckfilmstypiskt avslöjande att han egentligen var ett spöke, och därefter var det till och med en liten epilog där jag och en till överlevare lämnade huset den dimmiga morgonen efter, och en sista liten jump scare med en creepy gubbe i en dunge vi passerade. I swear to god, hade kunnat skriva ner den från början till slut och få ihop ett hyfsat filmmanus. Tyvärr tjänar man inte pengar på att drömma ihop slasherfilmer, man tjänar pengar på att drömma ihop glittriga vampyrer. Gör om, gör rätt.

 


Let it bleed

I natt drömde jag att jag träffade en lejonunge som kunde prata och som skrattade åt mig för han tyckte att det såg fånigt ut med motställda tummar. The subconscious is a strange place. Jag önskar att man kunde spela in sina drömmar, man glömmer säkert bort hur mycket kul saker som helst under en genomsnittlig natt.

Idag har jag varit i Malmö och jobbat, sedan gjort grupparbete på bibblan och sist svängt förbi Sofia för att låna reselakan. (Jag vet att jag har ett eget - någonstans.) Jag ska nämligen följa med Anna W till Leeds i helgen och hälsa på Karin E. Ska bli väldigt spännande, för jag vet absolut ingenting alls om Leeds förutom att de har ett fotbollslag. Kul med lite miljöombyte dessutom. Tro det eller ej, men man kan se för mycket av Ekonomicentrum i Lund...


Born under a bad sign

Oops, vad mycket klockan blev, råkade fastna framför ett nytt vidding-projekt. Not good. Fast å andra sidan, jag kan varken dreja, sjunga, måla eller göra makramé, och någon form av kreativ outlet måste man ju ha, eller hur? Och det var faktiskt jättelängesen jag viddade nu. Behövde det för att återhämta mig efter en lång dag, hade tre föreläsningar på raken. Därefter var i och för sig jag och Jenny på mysig afternoon tea med scones och sandwiches på Sydskånska, så det vägde förstås upp. Anyhow, ska jobba imorrn så det är bäst att jag försöker komma i säng innan jag får för mig att bara göra klart eeeeeen liten åtta till i mitt nya projekt, och istället fastnar tills halv fem i natt. Eh, inte för att det någonsin har hänt förut. Ähum. Have a song.



We don't eat until your father's at the table

Det har varit en generellt sett riktigt bra vecka. Mamma var ju här tisdag kväll till torsdag morgon, eftersom jag hade föreläsningar hela onsdagen hade vi inte jättemycket tid tillsammans, men det var ändå väldigt mysigt att ha henne på besök. Det blev ingen bio på onsdagkvällen som vi först hade planerat, däremot var vi ute och åt på Italia, väldigt god mat och fin miljö. Efteråt åkte vi hem och myste med kex och ost, och kompromissade om teven. Jag genomled ett avsnitt av Bonde Söker Fru (jodå, jag har så gott som återhämtat mig, tack) och i gengäld gick mamma med på ett avsnitt Supernatural. Fortfarande en solid Samgirl, I'm proud of you Mom. Oh shush, det är inget fel på hans näsa, och du gillar honom fortfarande bättre än Dean, så Samgirl.

I torsdags var jag på Helsingkrona-spexet Copernicus med Anna B och Oskar. Sist jag var på spex var under karnevalen, och det var lite i en klass för sig, men det här spexet var också riktigt roligt och blev bättre och bättre ju längre det pågick. Spex är något väldigt speciellt och studentikost, det är mycket internskämt om studentlivet och igenkänningshumor. En awkward powerpoint-presentation var en av höjdpunkterna. En annan kul grej är att efter en bra sång, eller till och med ett bra skämt kan publiken ropa "En gång till", och då måste de på scenen upprepa sången/skämtet fast med någon form av variation. Några av sångerna fick upp till fyra repetitioner innan vi benådade de stackars skådespelarna, men kul var det.

I fredags hade jag lugn hemmakväll efter en tuff heldag i skolan. Nu har även den tredje kursen jag läser kommit igång på riktigt, Market Intelligence. Eller som jag föredrar att kalla den, Mission Impossible. Inte för att den är så svår (det är den i och för sig också), utan för att den på riktigt känns som en CIA-kurs! Läraren ser ut som Sydney Bristows pappa i Alias, och pratar dessutom en hel del om CIA på lektionerna. I:et i CIA står ju för Intelligence, och principerna för att hitta och sortera igenom information är tydligen desamma för företag, som för nationell säkerhet. Först spion-projektet i Saluhallen i Understanding Consumption-kursen och nu det här. Är det min födelsedag redan?

Igår var jag, Anna W och Emma bjudna till kinesisk middag hemma hos Stella, som hade förberett dumplingsaktiga knyten med köttfärs och räkor. Det var supergott, och jag förundrades än en gång över att vi inte lyckades hitta sådan mat förra hösten i Kina. Kul att få smaka det i efterhand i alla fall.

Ikväll ska jag och Emma gå på Box igen efter att ha missat ett par söndagar i rad. Tack och lov tog mamma med sig mina egna boxningshandskar hemifrån, de som Gerdahallen tillhandahåller är helt sönderfrätta av ackumulerad handsvett, och är med största säkerhet så gott som radioaktiva att döma av hur de luktar. Tills dess ska jag hinna läsa ett par kapitel i min Mission Impossible-bok, so do excuse me, I've got important agent-stuff to learn.

The Vampire Diaries hittar verkligen de bästa låtarna, utan den serien skulle alla mina spellistor vara lika patetiska som den Anna W hittade med Electric Banana Band i. Här är min senaste favorit från TVD.


Mommy dearest

Halloweenfesten i lördags blev riktigt lyckad, någon utgång fick vi aldrig till, men istället satt vi kvar och spelade pictionary med kontroversiella ord till småtimmarna. Vissa var så kontroversiella att vi inte ens visste vad de betydde. Note to self: radera min google-historik innan någon börjar undra varför jag har sökt på ord som... eh... you know what, never mind.

Nu i veckan är mamma här på besök, igår hann vi bara med en kopp te på kvällen eftersom hon kom fram så sent, men idag ska vi ut och äta och gå på bio. Det är ju en bit mellan Lund och Lidköping så jag är nästan aldrig hemma på terminerna, därför är det jättemysigt med besök och lite mother-daugther quality time. Just nu håller hon på och fixar lunchomeletter åt oss, riktig lyx för någon som ibland misslyckas med att koka ägg. Jag antar att det där med matlagningstalang hoppar över en generation.

In other news, jag har hittat uppsatspartner! Skönt att ha det uppstyrt eftersom det börjar närma sig mer och mer. Jag ska skriva med Björn, som jag har gjort grupparbeten med flera gånger förut, det kommer säkert funka jättebra. Redan 1 december ska vi presentera idéförslag, så det är bara att börja brainstorma.

Dagens låt får bli en mamma-favorit så klart, en av mina favoriter också. Fast hon har fortfarande inte sålt mig på att Mick Jagger skulle vara hot stuff. Jag menar visst, han är Mick Jagger and all, men snygg? Nja. Jag presenterar bevisföremål A:


RSS 2.0