We keep marchin on

Den här veckan har gått fort! Och i morgon, eller ja, tekniskt sett idag eftersom klockan är över tolv, är min sista dag som 24-åring. Har inte riktigt bestämt mig för om jag ska ha en ålderskris än eller inte, let me get back to you on that. Jag fick i alla fall visa leg på systemet idag, så jag antar att jag inte behöver bekymra mig om ättestupa än på ett tag. Anyhow, har en riktigt bra helg framför mig, i morgon (idag) kommer Maria hit och hälsar på över helgen, och på lördag blir det lite firande här hemma, så eventuella kriser får avvakta tills på måndag.


Go ask Alice

Ew, måndag. Hade i alla fall en kul helg, en riktigt pissig dag i fredags då allting och deras moster gick mig emot, vände snabbt tack vare fika med Annica och sedan middag hos Sofia samt film, närmare bestämt 500 days of Summer. På lördagen var det sedan min tur att ha middag och filmvisning, den här gången blev det the Hangover.

Vet inte vad som har hänt med sommarvädret, men jag behöver i alla fall inte ha dåligt samvete för att jag stannar inne och kollar på youtube-klipp från Comic Con idag. My inner 14-year-old remains strong. Dessutom ska jag se det nya avsnittet av True Blood. Amnesiac Eric är faktiskt kinda adorable, men jag har fortfarande inte förlåtit den där turkosa tröjan från säsong 3.


It's getting dark, too dark to see

Dagens ord: Vidding-baksmälla. Det har varit lite si och så med den där lilla detaljen nattsömn sen i måndags, och det tar ut sin rätt nu. Tack och lov hade jag en väldigt lugn dag på jobbet, och har inte gjort många knop efter det heller. Det spöregnade när jag slutade, så jag såg ut som sju dränkta katter när jag kom hem, hade inte kunnat vara blötare ens om jag hade ansträngt mig. Men ett efterlängtat paket från Bokus i brevlådan lyckades som tur var peppa upp mig igen innan jag ens hade kommit innanför dörren. Nu ska jag bara tända ljus och läsa någon timme innan jag går och lägger mig.


Lock the doors and close the blinds

...we're going for a ride. I know, I know, I'm binge-vidding. Sorry, can't help myself. Den här blev inte strålande, men är en liten hyllning till ett av mina absoluta favoritavsnitt i Supernatural, Born Under a Bad Sign. Jared är fantastisk när han får spela Evil Sammy, synd att det inte händer oftare. Jag borde kanske varna mycket känsliga tittare, det finns ett par våldsamma klipp här i. (Men du klarar det Sofia!)



Watchin' you watchin' me I go all out

Yes, it's up, mitt första riktiga vidding-projekt i iMovie! And I sure hope it stays up, man kan aldrig veta på förhand vilka låtar youtube är kinkiga med. Jag vet att jag har lagt upp Club can't handle me typ hundra gånger, men den här gången är förstås super extra special! Klippen är från Supernaturals bloopers. Check it out:


Back in business!!

Yay, äntligen, äntligen, äntligen har jag lyckats ta mig förbi alla tekniska hinder och lyckats börja vidda på min Mac! Allting bara lossnade i måndags, och jag hade haft lösningen mitt framför näsan på mig ett tag. Goddammit, it's good to be back, lite som att få syre igen efter att ha hållit andan i typ två år. Överdramatiskt, jag vet, men eftersom jag i princip har tänkt ut ett femtontal projekt i huvudet in i minsta klipp är det rätt skönt att få omsätta dem i verklighet och avlasta hjärnan lite. Den här lilla vidden är bara en teaser, men mitt första riktiga projekt är redan klart och ska bara laddas upp på youtube. Håll till godo med den här så länge:


Sommarskåne

Lovade ju att jag skulle få upp lite bilder från förra helgen, och nu har jag dessutom hunnit ta en massa nya igår och idag, så det här blir ett helt litet resereportage om livet i Sommarskåne.

Torup:

Förra lördagen tog jag och Sofia "naturbussen", vilket är falsk marknadsföring eftersom den ser ut som vilken regionbuss som helst, till Torup. Där fanns ett slott att titta på, vilket var halvkul, och en skog att promenera i, vilket var helkul, särskilt tack vare hinderbanan vi hittade.

Ready to hit the road.

Eftersom vi råkade missa den första bussen hade vi gott om tid att sitta i den gassande solen vid Södervärn och plugga tyska. Yes, we actually did.

Utanför Torups slott.

Doing proper tourist research.

Slottet itself. Det såg ut som något ur Morden i Midsomer, så vi började nynna på titelmelodin i två sekunder innan vi blev lyckades skrämma upp oss själva och slutade. That's how badass we are. In our defense, it's creepy.

En stackars ekorre som led av den mycket otrevliga åkomman 'ljumsksniglar'. Tyvärr var vi för äcklade för att bota honom. Nature is cruel.

Hinderbanan! Vi kunde inte riktigt avgöra om den var till för vuxna eller för barn, men tror ni att det hindrade oss..?

...knappast. Sofia in Top Model-mode, och jag tar fullständigt åt mig äran för regin av den här bilden.

Inte för den här dock, men spontant funkar också!

Me Tarzan.

Sofia also Tarzan.

Skånsk sommaridyll.

Bussväntan vid en dammig landsväg.

Bästa bilden ever. Vi bondade lite med ett äldre par som också väntade på bussen, och mannen skulle hjälpa oss att ta ett kort. Han hade dock aldrig hört talas om en iPhone förut (!) och visste ännu mindre hur han skulle hantera kameran. Så på något sätt - och ni ska veta att det är svårt att fota sig själv med en iPhone 3, riktigt svårt till och med - lyckades han i processen få med en helt perfekt bild på sig själv. Tack så mycket okända man, du bjöd på ett av dagens bästa skratt.

Andra försöket gick lite bättre.

Värpinge golfbana:

På söndagen var det sedan dags för en vända på driving rangen i Värpinge, dit vi tog oss via buss med Sofias golfbag i släptåg vilket orsakade en del konstiga blickar och en del riktigt längtansfulla från avundsjuka golfare på väg någon annanstans.


Sofia in action. Eller kanske inte alls in action utan helt stillastående i väntan på att jag ska lyckas få ordning på kameran. You'll never know.


Converse och golf, a match made in heaven.


Life from a golf ball's perspective. Not half bad.

Landskronafestivalen:

Igår blev det en relativt spontan vända till Landskrona - som till allas stora förvåning tydligen bara låg en kvart bort från Lund - för att besöka Landskronafestivalen, där tre av stjärnorna i svenska uppsättningen av Mamma Mia skulle uppträda, nämligen de som spelade Donna and the Dynamos. Det var en fantastiskt härlig sommarkväll, och Landskrona är ju en jättevacker stad, who would'a thunk?

Rådhustorget. Faktum är att förutom att Landskronas rådhus är trehundra gånger större än vårt, var torget inte helt olikt det i Lidköping.

Amanda och Sofia på marknaden.

Ingen av oss hade ätit langos förut, så vi testade det för första gången. Det var, hm... oh well, nu har vi provat det.

Seriously, ser ni det här? Jag älskar min Hipstamatic-app. Älskar, älskar, älskar, älskar! Precis så här vackert var det i verkligheten också.

På väg ut till citadellet.

Mamma Mia in full action. Hon till vänster är grannen Sara i Svensson, Svensson, hon till höger är Cilla i C/O Segemyhr, och hon i mitten kände ingen av oss igen, men hon hade fluffigt hår och sjöng bra.

Vi hann precis höra Waterloo innan vi skyndade tillbaka till tåget.

Ängelholm:

Idag var vädret tyvärr inte lika nådigt som under de andra utflykterna, men vi har ändå haft en toppendag med Sara som personlig guide genom Ängelholm. Själva staden passerade vi dock bara igenom, istället ägnade vi större delen av dagen åt vandring längs med havet genom det häftiga landskapet vid Hovs Hallar.

Sara och Emma höll ställningarna i framsätet...

...men hade förstås aldrig lyckats ta sig någonstans utan Sofias, Stellas och min kartläsar-expertis från baksätet.

Det var ganska brant, men när tre-åringarna framför oss klarade sig fint kunde ju vi liksom inte vara sämre.

Sorry Emma, jag kunde inte låta bli! Som sagt, det var ju ganska brant, så du har en ursäkt för att se rädd ut.

Och så här coola ser ju både du och Stella ut när ni är lite mer beredda.

Hoodie gangstas, Sarizzle och Sofizzle.

Någon människa med alldeles för mycket fritid hade staplat upp stenarna i fina högar.

Kodak moments all around.

Coola bergsformationer som min gamla geografilärare Sven-Olof Gölstam (yes, seriously) säkert hade kunnat berätta mer om. Han gillade stenar. Väldigt, väldigt mycket.







Mysig lunchpaus, regn och hala klippor till trots.

Saras fantastiska pastasallad.










På tåget hem...

...trötta men glada efter en toppendag, vädret till trots.

Laugh, I nearly died

Men vad tusan, nu har jag halkat efter på bloggkälken igen. Just nu har jag precis sagt hejdå till Sofia, Sara, Ingrid, Emma och Stella som varit här på en kanontrevlig middag, med mat som jag lagade. Ätbar mat. Som till och med fick komplimanger! Det såg kritiskt ut med potatisklyftorna där ett tag, men jag lyckades vända det. Allow me to enjoy my moment of triumph. I'm awesome.

Veckan har annars mest gått åt till jobb, både på Lunds Kommun och på Kraft. Bortsett från att jag råkade stänga ner hela växeln på den föregående arbetsplatsen vid ett tillfälle, och trodde att jag hade lyckats sätta igång larmet på den senare, så har jag inte orsakat några större katastrofer, och jag trivs bra på båda ställena.

Dessutom har jag missat att berätta om mina och Sofias äventyr i Torup och på Värpinge golfbana förra helgen. Men för att göra dem rätta behöver jag lägga upp lite bilder, och det orkar jag inte ikväll, så det får bli i helgen. Fast schemat är fullspäckat, så jag får försöka klämma in det någonstans mellan Harry Potter-bio, Sofia Ws 25-årsfest i Köpenhamn och eventuell roadtrip till Ängelholm. Och jag som trodde att Lund på sommaren var stendött!


Bad Teacher


Lynn: "Are you excited for tomorrow?"
Elizabeth: "Is tomorrow Saturday?"
Lynn: "No, it's the first day of school."
Elizabeth: "Yeah, I'm not going to go to that."
Lynn: "But it's mandatory."
Elizabeth: "Ooooohhh! I don't give a f**k."

Betyg: 2,5/5

Elizabeth Halsey (Cameron Diaz) brinner inte riktigt för sitt jobb som högstadielärare. Faktum är att hon inte kunde bry sig mindre, särskilt med tanke på att hon snart ska gifta sig med sina rika fästman och räknar med att aldrig behöva fatta en tavelkrita igen. Tyvärr bryter pojkvännen upp förlovningen eftersom han inser att hon bara är ute efter hans pengar, vilket så småningom tvingar en pank Elizabeth tillbaka till skolkatedern.

Till en början faller hon tillbaka i sina gamla vanor, dvs smygdricka bakom katedern medan klassen får kolla på film, men när snygga och dessutom täta lärarvikarien Scott (Justin Timberlake) dyker upp blir livet i skolan plötsligt mer intressant. Det visar sig dock att Elizabeth får konkurrens från superkäcka kollegan Amy Squirrel (Lucy Punch), inte bara om Scott, utan även om bonusen som går till den lärare vars klass presterar bäst på de nationella proven. Elizabeth behöver den nämligen för att köpa nya bröst, eftersom hon är övertygad om att dessa ska leda vägen till Scotts hjärta.

Bad Teacher är i princip en kvinnlig motsvarighet till Billy Bob Thorntons Bad Santa från 2003, då båda filmerna baserar komiken på att ta en yrkesfigur som normalt sett ses som godhjärtad och förtroendeingivande, och sedan göra dem så nerdekade och osympatiska som möjligt. Elizabeth svär som en borstbindare, är brutalt ärlig mot sina elever, röker på i bilen, och skiter fullständigt i andra människor, såvida de inte kan hjälpa henne att få något hon vill ha. Det låter roligare än vad det är.

Cameron Diaz är i teorin det perfekta valet i huvudrollen, men hon går på rutin och tillför inte mycket utöver manuset. Flera av birollerna är stereotypa, och Jason Segel (Marshall i How I met your mother) är underanvänd i en roll som gympalärare. Jag har sett en del bra kritik för Lucy Punch i rollen som Elizabeths maniska rival, men själv tyckte jag att hon spelade över för mycket. Den som får en guldstjärna av mig (see what I did there?) är istället Justin Timberlake, som gör bra ifrån sig som det utomordentligt naiva föremålet för de kvinnliga kollegornas beundran. Han bjuder dessutom på ett av filmens få riktiga skratt, i en fullständigt påklädd men ändå rejält pinsam sexscen.

Bad Teacher lyfter aldrig riktigt, och lyckas inte väcka något större intresse för Elizabeths strapatser. Dessutom begår den genrens största faux pas genom att helt enkelt inte vara tillräckligt rolig. Ett fniss här och där är vad som bjuds, och många av de bättre skämten gavs bort redan i trailern. Själv skrattade jag som mest när Elizabeth visade 'Scream' för eleverna, eftersom det påminde mig om en tappad stackars engelsklärare jag hade i högstadiet, som inte bara lät sig övertalas av några i klassen till att vi skulle få se en "komedi" som hette 'Jag vet vad du gjorde förra sommaren', utan som dessutom satt och småskrockade med jämna mellanrum under filmen som för att visa att han minsann förstod sig på ungdomars humor och var en i gänget. Faktum är, när jag tänker på saken, att Elizabeth inte är så värst mycket värre än en del nötter till lärare jag har råkat ut för under min skolkarriär.

Anyhow, tyvärr slösas en potentiellt rolig idé bort på grund av ett mediokert utförande. Se trailern så har ni de bästa delarna i komprimerat format, därefter kan ni lägga tiden ni tjänar på att se om The Hangover istället.

The greatest thing you'll ever learn...

Lund är inte alls så öde som jag hade trott att det skulle vara. I onsdags hade Sara mysig tacomiddag för Sofia, Ingrid och mig, igår var jag och Sofia på stan och åt mjukglass samt lånade språkkurser på bibblan (mitt mål är att lära mig hjälplig tyska, spanska och kinesiska innan sommaren är över, för det låter rimligt), och idag ska vi gå och se Bad Teacher, som jag har en mycket bra känsla inför. Recension utlovas.

As far as vidding goes så tror jag att multifandoms är min nya grej. Många av dem är sjukt välgjorda, den här är helt motherfriggin' god damn epic.


Offline

I'm back! Ni som har hängt med ett tag minns kanske att jag brukar bli lite sporadisk med bloggandet på sommaren, men ledsen att jag bara försvann sådär utan att säga nåt. Jag är inte död eller så, vilket ni säkert redan har hunnit räkna ut eftersom ni läser det här inlägget. Jag har bara varit hemma i Lidköping, och så gott som uteslutande varit ute i stugan på Kållandsö där vi inte har något Internet, så jag har i princip varit offline i nästan två veckor. And you know what? It's been awesome. Klart värt att jag nu var tvungen att lägga en dryg timme för hinna att läsa ikapp på twitter.

Anyhow, ni vet ju hur bra jag är på att hålla mig kortfattad, så är ni superduperladdade för att läsa en tung brödtext motsvarande halva Krig och Fred om mina två veckor på landet? Bra, inte jag heller. Wanna do short cuts? Let's do short cuts.

- Mamma och pappa har byggt om i sommarstugan. Det blev väldigt ljust och luftigt och fint, och dessutom har vi numera en uteplats även på baksidan, men en sak överglänser allt annat, nämligen DISKMASKIN!! Genuint lantliv är så mycket trevligare if you add a few more modern perks.

- Gäststugan hade däremot lämnats orörd vilket jag var tacksam för, för som alltid så är detta lilla skjul på kanske 9 kvadratmeter med skevt golv och buckliga tapeter ett magiskt, utomjordiskt sovparadis. Ingenstans på jorden har jag sovit så gott som jag gör i gäststugan, och då har jag räknat med Sheraton Imperial. Om det finns såna där kryssrutor i marken på riktigt, så är gäststugan perfekt placerad på dem.

- Årets första golfrunda avverkades. Med blandat resultat. Någon gång för längesedan uttalade en bitter golfspelare en förbannelse som säger att det aldrig får vara mer än en typ av slag som går bra samtidigt för en enskild golfspelare. Detta innebär att så fort järnklubborna börjar funka, börjar utslagen gå åt bövelen istället. (Varje golfare i hela världen vet om detta, men harvar glatt på ändå.) Det är för övrigt också så att bunkrar är något som Lucifer själv hittade på en gång när han hade långtråkigt. Än idag ploppar han upp på golfbanor för att skratta och peka de dagar då han behöver muntra upp sig lite. True story.

- Den godaste sommarmaten som existerar i det kända universumet är honungsmarinerad varmrökt lax från Spikens fiskebodar med hjortronsås, färskpotatis och ugnsrostade grönsaker till. In case you were wondering.

- Mamma är en Samgirl. (När man tvingar henne att välja.)

- Jag har återupptäckt ett gammalt luftgevär som vi har haft stående i en garderob hur länge som helst. Hur kul är det inte att skjuta saker?! Livlösa föremål alltså, pantburkar till exempel. Jag vet inte hur många gånger jag har försäkrat mamma och Johan att jag har inte skjutit björktrasten! Sudden kanske har ätit upp honom eller nåt.

- Sudden är fortfarande världens finaste katt.

- Om det tillägnas en halv dag kan även en förhållandevis otränad utövare lösa 16x16 rutors-sudokut med svårighetsgrad fem av fem pennor i korsordsbilagan. Det underlättar om man har ett relatively obsessive mind och absolut noll sinne för vad som är ett meningsfullt sätt att spendera sin tid på.

- I dare you all att lyssna på 'Do you love me' med the Contours (som för de flesta känns igen från vattenmelonsscenen i Dirty Dancing) och sitta still. Det är en fysisk omöjlighet. Detta medför att låten i fråga är en trafikfara, och borde förbjudas i alla typer av fordon. Tro mig, jag har sett vad den kan göra.

- Efter att ha införskaffat och reklamerat spelet Bezzerwizzer eftersom hälften av frågorna var på norska fick vi tag i en riktig version och hann varva frågekorten på under 48 timmar. Om den som har skapat spelet mot alla odds skulle råka läsa det här; Hejsan, tack för ett mestadels väldigt roligt frågespel! Jag har dock ett par synpunkter: Kategorin TV och radio får gärna innehålla även program som sänts på den här sidan Vietnamkriget, det är en absurd överrepresentation av svenskt och europeiskt i kategorin film, och inte en jävel kan svara på frågorna i kategorin arkitektur. Mvh Anna.


RSS 2.0