Sherlock Holmes



Betyg 4/5

Dr Watson
: You do know that what you're drinking is for eye surgery?

Jag har ett vagt minne av att ha läst några Sherlock Holmes-böcker när jag var i mellanstadieåldern. Antingen det, eller så har jag helt enkelt bildat min uppfattning av mästerdetektiven på den allmänna bilden av en eftertänksam, piprökande man i rolig hatt och ful kappa. Oavsett vilket är det inte mycket i Guy Ritchies version av Sherlock Holmes som stämmer överens med den traditionella bilden. Pipan har ändrat form, och hatten, kappan, och till och med det klassiska "Elementärt, min käre Watson", har slopats totalt. Allt detta kan dock anses befogat, eftersom inget av det egentligen förekom i originalberättelserna!

Regissören Guy Ritchie har istället gått tillbaka till rötterna, och försökt tolka Sherlock Holmes som han tror att Sir Arthur Conan Doyle avsåg honom att vara. Resultatet är en nedsupen, narcissistisk bohem som ägnar sin fritid åt att experimentera på hunden eller delta i gatuboxning à la Fight Club. Enter Robert Downey Jr.

Downey Jr står för en stor del av filmens behållning, och verkar vara på precis samma våglängd som Ritchie när det kommer till att tolka karaktären. Hans unika minspel och komiska timing är perfekt in i minsta detalj, och resultatet för tankarna till Johnny Depp i Pirates-filmerna. Precis som (Captain) Jack Sparrow är Sherlock Holmes bra på att improvisera i knepiga situationer, absurt tursam, och knivskarp under den förvirrade, dekadenta ytan. Jude Law, som utrustad med ful mustach spelar den lojale Dr Watson, bleknar totalt vid hans sida, både i skådespelarinsats och ren utstrålning. Vänskapen dem emellan är dock riktigt gullig, och påminner mest av allt om ett gift gammalt par. Både Rachel McAdams och Mark Strong gör goda insatser i andra viktiga roller, men Downey Jr är ändå den självklara stjärnan. Tror faktiskt att jag numera har två Roberts som skådespelarfavoriter!

Visuellt är hela filmen rent ögongodis. 1800-talets London är charmigt i all sin skitighet och ser väldigt realistiskt ut, från pampiga vyer över den halvfärdiga bron till det stimmiga livet bland folket på gatorna. Bildspråket är intressant och varierat, särskilt i de många actionscenerna. (Gillar man käkar som bryts i slow motion så kommer julafton tidigt i år.) Handlingen är det heller inget fel på, och man får nog faktiskt vara - tja, Sherlock Holmes - för att kunna lista ut alla vändningar i historien. Kort sagt faller alla pusselbitarna på plats till en film som är underhållande, fartfull, rolig, snygg och rejält actionpackad. Väl värt ett biobesök!

Kommentarer
Postat av: chris.

Bravissimo! Jag älskar när du gör filmrecensioner, du är grym! Du borde jobbet med det, typ =P



Jag blev dock besviken över att Sherlock inte har sina "traditionella" kläder. WTF? Vägrar se den nu.

2010-01-11 @ 21:33:17
URL: http://haegermeister.blogspot.com
Postat av: mamsen

Minsann! Har "fluff-luggen" fått konkurrens? Pappa och jag ska se den på fredag, det ser jag verkligen fram emot, tror jag. Det där med käkarna lät inte så bra... Puss

2010-01-12 @ 15:09:59
Postat av: Anna

Haha, "fluff-luggen"... Oroa dig inte för hans skull, han ligger fortfarande bra till. Okej det där med käkarna låter värre än det ser ut, och dessutom går det ju i slow motion, så man har gott om tid att blunda när det barkar åt det hållet om man vill.

2010-01-12 @ 15:51:08
URL: http://lifeonvenus.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0