Tivoli

Så blev det första advent i år igen. Julstjärnan satte jag upp redan förra veckan, men idag skulle julstämningsfaktorn höjas ytterligare, så Sofia, Cecilia och jag gick på julmarknad. Mysigt att strosa runt i gamla Lund, ett litet område med kulturbevarade små hus som jag aldrig har sett förut. Själva marknaden var däremot inte så kul, så jag och Cecilia gick vidare till Mårtenstorget där det var tivoli! Ett sånt som man brukar fnysa lite åt, men som faktiskt är skitkul om man går in för det!

Efter att ha kastat bollar, skjutit luftpistol och vunnit var sitt lila gosedjur gav vi oss på hardcore-nöjet, en tivoli-variant av Rainbow på Liseberg. Ett barn fick vi med oss på köpet, en liten tjej som hette Isabel vars mamma helst ville slippa åka. Kul som attans, det var alldeles för längesen jag var på Liseberg! Så för att toppa tivolistämningen kommer Cecilia hit lite senare för att se underbara filmen Adventureland. Jag vet att jag har tipsat om den förut, men det tål att upprepas! Streama den här.

För att sprida lite (kommersiell) julstämning, här är överlägset bästa jullåten:


Dubbelhelg

Man får passa på när det är eftertenta-helg, igår var det toppentrevlig utgång med härlig soul och funk på Sydskånska och ikväll blev det röjiga hits på ÖG:s. Superlyckad kväll i sällskap med Soraja och Cecilia, kvällens höjdpunkter:

 - Kellan Lutz var där, I swear to God. Eller så var det hans okända tvillingbror, likt som satan var det i alla fall.

 - Viva la Vida. 'Nuff said.

 - En anonym person i sällskapet som inte var jag eller Soraja lyckas köra på en cykel vid kanten trots att vägen är bred som en fotbollsplan...

 - Kycklingkebab

 - Sjukaste ever, möter fem stycken mycket välklädda herrar på vägen hem, som bokstavligt talat omringar mig och brister ut i stämsång. Typ nio verser, men väldigt vackert!



Emmett Cullen gjorde ÖG:s!


Finito

Yes, mitt dagsverke är avklarat och hemtentan är äntligen klar efter en himla massa småpill. Fotnoter är djävulens påfund.

Anyhoo, detta ska firas med partaj och utgång imorrn, men kväll nöjer jag mig med det senaste numret av Chic och lite bra musik. Här är en klassiker med stalker-psycho-varning, men som ändå är mysig på nåt sätt, påminner lite om...nej det var inget förresten. Men det var då självaste vad det ska vara planeter och månar överallt nu för tiden!



Hemtenta is the shit

Hemtenta i Business Law idag, och jag sitter hemma och myser utan stress. Det här är den överlägset bästa examinationsformen, gott om tid, all information i hela världen tillgänglig några knapptryck bort, och man kan ta paus för att blogga eller läsa en tidning när man känner för det. Är redan färdig med de första två frågorna fastän jag råkade ta två timmar fel på vilken tid tentan skulle läggas ut imorse... En skön sovmorgon fick jag i alla fall! Nu har jag precis ätit lunchsallad med hemlagade köttbullar (hell yes, det trodde ni inte om mig va?), och är redo att kasta mig över de sista två frågorna, sen är det helg! Amen.

Mais p*tain comme je suis fatiguée

Har samlat på mig några timmars sömnskuld varje kväll den här veckan, inte minst under gårdagens brakfest. Totally worth it, trots att jag nu sitter och halvsover vid tangentbordet. Men jag behöver mina krafter, tog en titt på nästa vecka i kalendern, och hoppsan, där låg det visst en hemtenta på torsdag, så det blir väl till att börja plugga lite. Med andra ord, läggdags ikväll inte en minut senare än klockan tio.

Imorrn ska jag äntligen till frisören och fixa lite slingor och slitna toppar. Men jag har varit en duktig flicka och använt min älskade hårinpackning flitigt, så mer än två cm tänker jag inte gå med på, här ska sparas ut minsann. Jag vill ha långt hår som Serena van der Woodsen!


Remember me

Please don't kill me... Tur att jag helgarderade mitt löfte inatt med ett "kanske". Här är nämligen trailern för nästa film jag ser fram emot, visserligen är det inte Twilight den här gången, men close enough. Är det nån som tror mig om jag tillägger att jag vill se den för att tycker att själva filmen i sig verkar bra? (Okej delvis.)


Midsommarfest

Nyss hemkommen från en kanonlyckad midsommarfest (japp) hos Lotta och Ida, en av de bästa jag har varit på faktiskt! Ett riktigt kul gäng folk var på plats, och vi varvade ravedisco i sovrummet (med mina cykellampor som belysning) med lekar, frågesport och allmänt partyhäng. Och inte minst var mina Twi-sisters Julia och Ida där, så med tanke på gårdagens biobesök hade vi inga problem med att hålla igång konversationen =) Håller faktiskt på och varvar ner med lite New Moon just nu, självklart har den redan lagts upp på nätet. Tack för visat tålamod med min temporary insanity den senaste perioden, har fått ur det någorlunda ur systemet och I promise to shut up about it tills nästa film kommer i juni. Kanske. Nej, nu är det läggdags!

By the way

Volvo är inte dummare än att de surfar på Twilightvågen. Edward har försetts med en sprillans ny XC60 i New Moon, och som om produktplaceringen inte vore nog har Volvo marknadsfört den med reklamsnutten nedan. Den innehåller faktiskt "Dressman-scenen" som jag nämnde i recensionen...


New Moon


Betyg: 4/5

 - You just don't belong in my world Bella. 
 - I belong with you.

Jag skulle aldrig kunna skriva en objektiv recension om New Moon, lika lite som en självmordsbombare skulle kunna skriva en objektiv recension av Koranen, så jag tänker inte ens försöka. Men trots att jag är partisk kan jag inte förstå hur de dåliga omdömen som New Moon har fått skulle kunna vara rättvisa. Det ligger prestige i att hacka på Twilight-serien och avfärda den som ”tonårsunderhållning”, men torra kulturrecensenter som klagar på unkna värderingar borde svälja stoltheten över att deras egna radikalfeministromaner säljer i 200 exemplar på Vulkan förlag medan Stephenie Meyer skrattar hela vägen till banken. Tack och lov lever vi in en marknadsekonomi, och det finns inga tvivel om att Twilightserien är vad som efterfrågas, politiskt korrekt eller inte. Dessutom är det mycket av kritiken som jag inte alls håller med om, men moraldebatten sparar jag till en annan gång. Poängen är att film och böcker för mig har alltid handlat om eskapism, och det är exakt vad som erbjuds här.

New Moon inleds med Bellas födelsedag, som ska firas hemma hos pojkvännen Edward och hans vampyrfamilj, men tyvärr dämpas partystämningen något av att Edwards bror Jasper tappar självkontrollen och försöker äta upp födelsedagsbarnet. Detta leder till att Edward bestämmer sig för att han och Bella inte kan vara tillsammans, och lämnar henne med löftet att det ska bli som om han aldrig hade existerat. Men kärlek sätter sina spår, och Bella blir djupt deprimerad, till den grad att hon börjar bete sig vårdslöst och självdestruktivt. Adrenalin och fara får henne nämligen att hallucinera om sin älskade vampyr, och hon går längre och längre i sin desperation att få se honom.



Bellas tillvaro ljusnar lite när hon återupptar vänskapen med barndomsvännen Jacob. Tyvärr har hon ingen vidare fingertoppskänsla när det kommer till att välja normalt umgänge, och Jacob visar sig så småningom vara med i en flock med varulvar. Och tur är väl det, för när de onda vampyrerna Laurent och Victoria återvänder till Forks för att hämnas deras vän James, är det varulvarna som skyddar Bella. Men Edward har inte glömt henne, och ett ödesdigert missförstånd får honom att tro att hon är död. I sann Romeo och Julia-stil tänker han därför ta sitt eget liv, och i en kamp mot klockan måste Bella kasta sig iväg till Italien för att rädda honom.

I New Moon har Chris Weitz tagit över regissörsstolen efter Catherine Hardwicke, och skillnaderna är märkbara. Medan Twilight var en lågmäld, intim film där relationerna - okej, relationen - stod i centrum, är New Moon mer mainstream i stilen, och jag kan tänka mig att de som inte läst böckerna fick mer utbyte av den här än av Twilight. Själv är jag positivt överraskad av hur väl man har anpassat manuset till filmduken, inget väsentligt saknas, och det kändes verkligen som att det var den visuella versionen av boken. Mitt i de starka känslorna har man dessutom lyckats flika in en hel del humor, vilket är en oväntad men välkommen bonus.



Alla huvudrollsinnehavarna gör hedervärda insatser. Kristen Stewart är professionell ut i fingerspetsarna, och förmedlar Bellas känslor oklanderligt, både depressionen och den växande vänskapen med Jacob. Om Twilight är Edwards bok så är New Moon Jacobs, och 17-årige Taylor Lautner är imponerande övertygande i rollen. (Med sina sprillans nya 14 kilo muskler kommer han garanterat rekrytera nya fans till Team Jacob, och kanske till och med vinna över några från Team Edward.) Robert Pattinson har den svåraste rollen, men han levererar sina melodramatiska repliker med väl avvägd känsla. Inte ett fnitter hörs, trots repliker som "You give me everything just by breathing", och när han citerar en monolog från Romeo och Julia är det så knäpptyst i salongen att man skulle kunna höra ett hårstrå falla till golvet. Men makeup-artisten borde ha kompanistryk, jag förstår inte alls meningen med att smeta på honom så mycket läppstift.

Birollerna är mer varierade i kvalitén. Mina favoriter är onda vampyren Jane (Dakota Fanning), ytliga klasskompisen Jessica (Anna Kendrick), och Bellas pappa Charlie (Billy Burke), som alla är strålande i sina roller. Varulvarna verkar däremot ha valts ut mer på magmuskler än på talang, som tur är har de inte många repliker i filmen. De gör sig bättre när de är i vargform, för specialeffekterna är nämligen helt fantastiska. Slow motion är dock ett farligt verktyg som man borde ha skippat vid några tillfällen, Edwards entré ser ut som en Dressman-reklam, och mot slutet finns en riktigt pinsam framtidsvision av hur det lyckliga paret springer tillsammans i skogen i vita kläder.



Allt som allt är New Moon biogodis för Twilightfansen, och borde vara helt godkänd underhållning även för de oinvigda. Av oss sex tjejer som såg filmen igår var jag den enda som hade läst boken, och till och med Sofia, som inte ens hade sett den första filmen, tyckte att den var riktigt bra. Den är mycket mer filmisk än Twilight, och trots att jag visste exakt vad som skulle hända satt jag och bet mig i läppen av spänning när Bella var tvungen hinna fram till Edward i tid. Drama, humor, spänning och två timmars renodlad verklighetsflykt, det var längesen jag satt så bekvämt i en biofotölj. Glöm de dåliga recensionerna, New Moon är årets bästa fantasyäventyr. Bäva, Harry Potter.

Nedräkningen till nästa film har redan börjat, bara 9 månader, 1 vecka och 2 dagar kvar till Eclipse…


Ow. Papercut...

Ha, har lyckats hitta en bra recension för New Moon! Annars ser det rätt så mörkt ut med två plus från Aftonbladet, två glober från Metro och en futtig liten geting från Expressen. Men jag är precis lika peppad i alla fall, recensenterna klagar på pinsam melodramatik, men det är jag fullt beredd på att stå ut med, det hör till. Även Twilight hade sina oavsikligt komiska stunder, med "You better hold on tight spider monkey!" som det överlägset bästa exemplet.

Snart ska jag iväg till Mia och ladda upp med hamburgare och milkshakes, sen ska vi möta upp resten av gänget och åka till bion för att spendera två timmars quality time med Edward Cullen!


Jack Sparrow's still got it

People Magazines mycket prestigevärda, anrika och seriösa utmärkelse "Sexiest Man Alive" har utfärdats för år 2009, och vinnaren är (trumvirvel)

Johnny Depp!

Ett visserligen oklanderligt, men ändå otippat val. Mr Depp var en högoddsare på bettinglistorna (bokstavligt talat, man kunde spela på det) eftersom han inte är aktuell med någon ny film förrän i vår. Om de skulle ha valt någon som är högaktuell just nu, hmm, jag vet verkligen inte, vem skulle det kunna vara?... People Magazine får skylla sig själva, att sätta Rob på framsidan hade varit som att trycka egna pengar. Johnny Depp vann även år 2003, och utgör nu därför en exklusiv skara tillsammans med Brad Pitt och George Clooney, de enda som har vunnit priset två gånger.

Den som gjorde resten av listan måste ha varit full. Plats 1-5 är okej, men sen går det utför ett bra tag. Rätta mig om jag har fel, men David Beckham har väl inte varit het sen Ebba von Sydow tipsade om Paris Hilton-outfits i Expressen Fredag? (Om ens då, alldeles för överstylad för min smak)

Här är i alla fall alla 100 Sexiest Men Alive 2009 utan inbördes ordning, komprimerat till ett klipp på 1 minut. Can you name them all?


When you were young

Okej, jag kan inte låta bli att visa mina Movie Maker-videor =) Var tvungen att ladda upp dem på youtube för att få in dem i bloggen, jag tror verkligen inte att det är någon fara eftersom det kryllar av hemmagjorda videor där, men kommer nog ändå att ta ner dem om ett par dagar för säkerhets skull.

Uppdatering: Om det inte gick att se dem igår så borde det funka bättre nu =)

Båda projekten är till the Killers-låten When You Were Young, om det är det minsta lyhört här så borde min granne vilja döda mig vid det här laget så mycket som jag har spelat den låten det sista... Texten är i alla fall väldigt tacksam att jobba med, jag vet inte vilken film jag tycker att den passar bäst till. Vad tycker ni?

Twilight




Troja


Déjà vu

Suck, har inte jag fått analysera the Convention on Contracts for International Sale of Goods tillräckligt i mina dar? Hade en hel kurs på Edhec som var helt ägnad åt affärsrätt i allmänhet och CISG i synnerhet, och jag brinner inte direkt för att sitta och göra samma sak om igen. Förkunskaperna underlättar visserligen lite, men det är fortfarande ganska torrt arbete, och entusiasmen minskas även av att härliga Cécile har blivit utbytt mot en snurrig grekiska den här veckan.

Det blåser för övrigt storm här i Lund ikväll, och det är riktigt mysigt att sitta inne och lyssna på vinden som viner runt knutarna på Delphi. Men jag är grymt tacksam för att jag inte ska ut någonstans ikväll, lyktstolpen utanför mitt fönster ser ut som att den ska ge vika vilken sekund som helst, och det har rapporterats en hel del olyckor runt om i Skåne till följd av blåsten. Som tur är ska det lugna sig under natten.

Nej, om jag skulle ta och göra ett sista ryck innan SYTYCD börjar.

Twihard no 1

Jag är glad att jag förvarnade er att den här veckan skulle bli en Twilight-vecka, för nu kan jag bara köra på och få ur det ur systemet. Det skrivs ju mycket om hur konstigt det är med alla vuxna fans av serien, ("twimoms" har på riktigt blivit ett begrepp, ungefär som curlingmammor) och till och med kändisar trillar dit, kolla bara den här intervjun med Jennifer Love Hewitt...

"So, on a Twilight-scale from 1 to 10 how devoted are you..?
"Uh, 25."


Reviews

Världspremiären av New Moon ägde rum igår kväll, och den enda recensionen jag har lyckats hitta än så länge är en ytlig, ofokuserad och hafsigt skriven sådan på filmsajten Moviezine. Är mer nyfiken på Aftonbladets och Expressens recensioner, men de verkar inte ha lagts upp än. Fast den allra tyngsta och viktigaste recensionen hittar ni naturligtvis här på Life on Venus på lördag =)


In my bubble

Vilken otroligt oproduktiv dag jag har haft idag! Har hamnat lite ur fas, tar tag i det imorgon men först får det bli en kvällspromenad.


Robsten caught red-handed

Okej, normalt sett gillar jag verkligen inte skvallertidningar, jag är helt emot paparazzifotografer och jag skulle aldrig sponsra dem genom att köpa tidningar som Veckans Nu och vad sjutton de heter. Men ni kan det där om regler och undantag, och det här var bara för kul för att låta bli...



Spotted, K-Stew and R-Pattz getting their cosy on while leaving the capital of romance. Is their tangled up hands just an expression of innocent, platonic affection, or has a sejour in Paris finally convinced the rumoured love birds to fly in the open? With their sizzling onscreen chemistry as exhibit A, I place my bets on alternative B.

You know you love me

XOXO

Gossip Girl

Bear with me

Skulle testa min nya väckarklocka med lejonrytande förut och ställde alarmet på fyra, för att sedan totalt glömma bort det.

För att uttrycka det milt: Den funkar.

Tur att jag är för ung för att få en hjärtattack.

Kommer i alla fall slippa oroa mig för att försova mig framöver.

Anyhoo, med bara fem dagar kvar till New Moon-premiären och hela Lund tapetserat i filmaffischer kommer jag nog att vara ganska outhärdlig den här veckan, men håll ut. Precis som Harry Potter-fasen, OC-fasen och Prison Break-fasen är det bara en tidsfråga tills även den här går över. Tänk att jag inte ens gillade Twilight i början, minns fortfarande precis vad som störde mig, men nu ser jag det konstigt nog som en del av charmen istället. Nån jäkla slags hjärntvätt är det, Stephenie Meyer skulle kunna tjäna grova pengar på att starta en vampyrfilial till scientologerna. (Vilka för övrigt satt och rekryterade på Clemenstorget härom dagen, creepy!)

Den här videon är perfektion in i minsta detalj, klippningen och scenvalet i förhållande till texten är helt flawless, en förebild när jag själv sitter och pysslar med Windows Movie Maker. Mitt senaste projekt är en video med klipp från Batman Begins och the Dark Knight, till musiken från Requiem for a dream, världens bästa trailer-låt. Åh vad jag önskar att jag kunde få ett heltidsjobb med att klippa filmtrailers som Cameron Diaz i the Holiday, kan inte tänka mig ett karriärval jag skulle vara bättre lämpad för!


Mommy's here!

Ursäkta frånvaron av inlägg de senaste dagarna, det har varit full rulle sedan i fredags morse. Ville ju göra lite fint i lägenheten eftersom mamma skulle hälsa på i helgen, så äntligen fick jag tummen ur och satte upp en tavla och en hylla som har legat hur länge som helst med ursäkten "Jag är tjej, jag kan inte sånt". "Kan inte" my buttocks, det blev skitbra, klippte dessutom ut lite fina bilder ur Elle och Vogue och ramade in som hylldekoration.

Jag fick också den urbota dumma idén att försöka laga en trerätters middag i mitt mikroskopiska kök. Det där var första, och quite possibly sista gången som orden jag, laga och trerätters förekom i samma mening. Men efter att ha förskaffat mig två sprillans nya brännmärken på händerna, byggt ett lutande tornet i Pisa av disk i min diskho, och toppat med att sätta igång brandvarnaren, hade jag till slut åstadkommit en fullt ätlig meny bestående av sushirullar till förrätt, tacopaj till huvudrätt, och hemmagjord hallonglass till dessert, och efter att ha hämtat upp mamma på stationen hade vi en jättemysig fredagsmiddag med en god flaska vin till.

Den kaotiska lördagen ägnades åt att hyra en bil och åka till IKEA, vilket inte var det lättaste eftersom vi hade vägbeskrivningen till det gamla IKEA som stängde för ett par veckor sen. Tack och lov hade vi assistans av Mia som fick vara co-driver och läsa skyltar, och med hjälp av en ny vägbeskrivning på Statoil nådde vi till slut destionationen. Efter tre intensiva timmar och en avslutande vild jakt på tre olika avdelningar efter KOMISK kuddfodral, var vi på väg hem igen med förvånansvärt mycket i bagaget, och jag kunde bocka av minst hälften på min "Kvar att göra i lägenheten"-lista. Det firade mamma och jag med middag på vår traditionella indiska restaurang. Tyvärr hade den bytt ägare, och de nya ägarna hade ändrat recepten med ungefär ett kilo cayennepeppar per portion, så vi flydde ganska snart och köpte med oss flädersorbet på Willys att släcka elden med.

Just nu håller mamma på och lär mig laga kålgryta och ojar sig över att jag saknar en massa oumbärliga köksredskap. Så det blir nog en sväng till ÖB innan vi åker och lämnar tillbaka bilen till Folke (har redan hunnit fästa mig vid min lilla svarta Skoda med vitt tak), och sedan måste jag tyvärr säga hejdå till mamma för den här gången. Men snart är det jul och då blir det family reunion i lilla Lidköping igen. Förhoppningsvis har den försvunna Guitar Hero-skivan hunnit komma fram tills dess så att vi kan ha familjeturnering! (Hint hint!)

Spoke too soon

Okej då, idag har jag visst lite feber, och en stor öm bula där jag fick sprutan. Men det var inte värre än att jag har orkat gå på föreläsning och sedan ta en sväng på stan med Cecilia, så jag har ändå klarat mig lindrigt i jämförelse med många andra. Nu har jag pluggat klart för idag och ska gosa ner mig i sängen med vindruvor, Brämhults Hallondryck och ännu fler avsnitt av Gossip Girl.



Och just det, glöm inte So You Think You Can Dance ikväll, 21.55 på femman!

Healthy as a horse

Så var man vaccinerad mot svininfluensan då. Hade inte behövt oroa mig för biverkningar, mår kanon! Tyvärr innebar detta att jag hade lite dåligt samvete över att släppa allt och bänka mig i sängen med de fem avsnitten av Gossip Girl som jag hade streamat klart för att underhålla mig med i den förväntade feberdimman. Men jag kunde ju inte bara stänga ner dem, och jag hade faktiskt pluggat undan lite för alla eventualiteters skull, så jag tänker strunta i samvetet. Quite the rebel I am, det måste man ju ha musik som matchar =)


Outside it may be raining

Usch vilken grå och trist dag det är här i Lund! Men med bra musik och mysbelysning här hemma gör det inget att det redan är mörkt ute, man får göra vad man kan för att hålla fast vid sitt internal sunshine och driva bort hösthåglösheten.

Har haft första seminariet i nya kursen Business Law idag. Läraren är fransyska, och drar mycket paralleller till fransk lag, så i princip känns det som att vara tillbaka på Edhec igen. Hon har liksom pinpointat mig av någon anledning, jag var den enda som hon tilltalade med namn, och som fick direkta frågor. Förstår inte varför, för jag är verkligen inte den som pratar mest på lektionerna, men det är många andra som också är tysta. Och jag är inte den enda som har varit i Frankrike, vilket jag hur som helst tvivlar på att hon kommer ihåg eftersom hon bara frågade alla väldigt hastigt på intromötet var vi hade gjort våra utlandsterminer. Möjligen kan det ha att göra med min mycket dåliga egenskap att se intresserad ut hela tiden, även när jag inte lyssnar (har hamnat i många pinsamma situationer på grund av det...) Men jag känner mig inte utpekad på något dåligt sätt, tvärtom, hon är jättetrevlig.

Känner mig faktiskt rätt så entusiastisk inför att ge mig på pluggandet nu, och sedan har jag dansaerobics att se fram emot. Enda molnet på min bildliga himmel (den bokstavliga himlen är som sagt totalt dassgrå) är att jag är cykellös för tillfället. Det är en lång historia, men imorrn ska jag få tillbaka den tror jag. Hoppas det i alla fall, för jag behöver bunkra upp och planera för sjukdom... Ska vaccinera mig mot svininfluensan imorgon, och alla jag känner som har tagit den har blivit helt utslagna i minst en dag. Kul det kommer kännas att gå dit. "Hej, en dygnsdos influensa tack". Men jag hoppas att mitt oftast så pålitliga immunförsvar ska rädda mig, fingers crossed.



Bring on the hot tamale train!

Så går det när man aldrig kollar på teve, har totalt missat att So you think you can dance är tillbaka! På onsdag smäller det och jag längtar redan!



Kvällen har spenderats med mysigt söndagshäng hos Mia, med lite modetema trots våra mjukisuniformer, vi har både sett på Gossip Girl och kollat in vårens H&M-katalog. H&M har gjort ett riktigt uppsving från förra året, kollektionerna var härligt färgsprakande och roliga, det kommer bli en lång önskelista därifrån! Men nu är det snart politisk thriller med Ryan Philippe som gäller, Breach börjar 21.00 på fyran.

T minus 12 days

New Moon-biljetterna släpptes häromdagen, och det var verkligen blodigt (no pun intended) att få tag på dem! Tydligen kraschade SF:s hemsida under några timmar då den anstormades av inbitna (no pun intended) fans. Men jag kämpade hårt och det lönade sig, sex biljetter till premiären finns nu i tryggt förvar här hemma, och den 20 november går årets biohändelse av stapeln, en film som garanterat kommer bita sig fast! (Okej, pun intended. Gud vad tacksamt det är att ordvitsa om vampyrer. Lika bra att ni vänjer er, för det här är bara uppvärmning inför recensionen.)

 

Snacka om triangeldrama med en twist!

Dear daddy

Godmorgon! Hoppas ni hade en trevlig lördagskväll! Själv hade jag det toppen, först på jättetrevlig stor middag hemma hos Emelie och sedan på dansgolvet i balsalen. Enda bakslaget var att det var hårt tryck för att komma in när man stod i kön till eftersläppet, bokstavligt talat! Men ingen blev mosad, ingen brann, och ingen ramlade ner för en trappa, kort sagt, en mycket lyckad kväll!

Idag skulle jag lätt kunna lägga mig i sängen igen med en streamad film eller fem, men tyvärr måste jag plugga, och eventuellt blir det afro ikväll om jag orkar leva upp till energiknippet Mias nivå!

Och glöm för sjutton inte att gratulera era pappor idag på Fars Dag! Till min kära pappas ära lägger jag upp en av hans favoritlåtar, I want to break free. Videon var visst lite... eh, speciell. Men det får man väl godta när låten är så bra!


Under pressure

Idag har livet lärt mig två saker.

1. Nästan allt går att fixa, även om man är sent ute.
2. Men det är tusan så mycket lättare att vara ute i tid.

Efter en panikstressig förmiddag har jag i alla fall lyckats skaffa eftersläppsbiljett till GA-balen, samt (vilket var mycket svårare) en hellång klänning. Men nöden är uppfinningarnas moder, och i brist på falsettsjungande möss har jag på egen hand åstadkommit en skapelse bestånde av en dissekerad lavendelblå 70-talsklänning från second hand, ett svart linne, ett svart sidenband och en sjuhelsikes massa säkerhetsnålar... Det ser faktiskt bättre ut än det låter. Nu ska jag ta några djupa andetag, äta lunch och börja göra mig redo för bal på slottet. Hoppas bara att vi slipper stunttrick i trappan den här gången!


It's snowing

Det snöar i Lund. Årets första snö. Stora fluffiga snöflingor faller sakta från himlen, virvlar runt i lekfulla svängar och lägger sig sådär vintervackert i håret. Människor på gatan stannar till och myser, och ler menande mot varandra på ett sätt som man aldrig annars gör i Sverige. Marken bäddas sakta in av ett vitt täcke medan mörkret lägger sig över Lund.

Not.

Små vassa jävliga projektiler flyger runt i snålblåsten, som om det inte vore svinkallt ändå. Rödnästa människor virar in sig i sina halsdukar och blänger mer på varandra än vanligt. Det blir blött på marken och imorgon är det säkert glashalt. Snöhelvete.

Men det är lugnt, det är ju inte som att jag ska gå ut ikväll eller så, det hade ju varit otiming. Det är ju inte som att det är sittning på Västgöta nation med 20-talstema som jag ska gå på. Inte alls. Ja ä int bitter.

Nej men på riktigt, det blir nog jättekul i alla fall. Nu ska jag försöka ge mig på ett case i nya kursen business law innan jag går in för att förvandla mig till flapperflicka.

Inspiration: Chicago


Varför?

Årets Oscarsvärdar har offentliggjorts, och det blir av någon outgrundlig anledning Steve Martin och Alec Baldwin som håller i galan nästa år. Otippat att gå ifrån sång- och dansupplägget som Hugh Jackman gjorde succé med senast och istället återgå till humor. Steve Martin är visserligen komiker, men Alec Baldwin? Och om det nu ska handla om humor, kunde de inte ha tagit någon som faktiskt är rolig, typ Ellen? Nåja, Steve Martin har ju erfarenhet i alla fall, eftersom han var värd 2001 och 2003. Vi får se vi får se. I vilket fall är Oscarsvakan redan inbokad, den här gången ska jag banne mig vara uppe hela natten!



Något musikalmedley med Beyoncé blir det nog inte den här gången.


I'm a Moviemaker

Tänk att i flera år har jag haft Windows Movie Maker på datorn utan att ha en aning om det. Fatta reaktionen när en youtube-galning som jag plötsligt inser att jag kan göra mina egna videor! Fastnade totalt framför ett projekt med en av mina älsklingsfilmer Troja, det blev rätt bra faktiskt. Kan tyvärr inte visa för jag vet inte hur man gör, plus att jag är lite tveksam till hur tillåtet det är. Men någon annan hade tydligen gjort nästan samma sak, med samma låt som jag valde. Fast min var bättre såklart =)



Nackdelen med min nya upptäckt är att det riskerar att gå ut över mindre viktiga saker, som typ plugga och sova... Sökes: disciplin.

The O.C. Vol. 2

Yeii, äntligen har den bästa O.C.-skivan dykt upp på Spotify! Lyssna på A Lack of Color med Death Cab for Cutie, If You Leave med Nada Surf, Something Pretty med Patrick Park, och bara njut. Och glöm för sjutton inte att lägga till Hide and Seek med Imogen Heap i spellistan, av någon anledning kom den inte med på skivan trots att det är musiken i den allra viktigaste scenen i sista avsnittet av säsong 2.

Remember this?



God I love Seth Cohen!

The Lost Symbol

Jag älskar Dan Brown. Älskar, älskar älskar, fastän det är hans fel att jag försov mig imorse. Jag var nämligen uppe halva natten och läste ut hans senaste bok, Den Förlorade Symbolen. Den var inte riktigt lika Badaboom som Änglar och Demoner och Da Vinci-koden, men konceptet var detsamma, och jag älskar det. Man vet vad man får för innehåll när man köper en Dan Brown-bok, lika säkert som man vet att en inhandlad äggkartong innehåller runda, vita saker som kommer från en höna.

Man får en styck hjälte (oftast Robert Langdon) och en styck hjältinna, båda perfekta, snygga, smarta och lagom tvådimensionella. Man får en styck sadistisk skurk med gudskomplex som alltid utövar någon form av extrem kroppskontroll. Sen får man en blandad kompott med barsk auktoritetsperson, vis hjälpare, inkompetenta myndighetspersoner och några andra halvmesyrer till bifigurer. Därtill kommer en vild jakt på urgamla mystiska ledtrådar, spektakulära rymningar från ovannämnda barska auktoritetsperson, lite utstuderade våldsamheter från skurkens sida, en maffig grande finale och i förbifarten en massa fakta om historia, symboler och annat skoj. Och precis som Indiana Jones alltid råkar ut för ormar, blir klaustrofobiske Langdon alltid, alltid instängd i minst ett trångt utrymme.

Den Förlorade Symbolen utspelar sig i Washington och är centrerad kring frimurarna och deras hemligheter. Handlingen är väldigt lik Dan Browns tidigare böcker, men inte riktigt lika väl ihopknuten. Trots det kunde jag inte släppa den, för berättandet är så effektivt, och det finns inga döda stunder. Dessutom är jag lite historienörd, åtminstone när det presenteras på Dan Browns sätt, och jag blir alltid inspirerad till att lära mig mer om det han nämner. Men det jag gillar allra mest är det som alltid är centralt i hans böcker, tanken på att det finns hemliga budskap i kända tavlor och byggnader, som bara är synliga för dem som förstår dem, allt presenterat i rasande tempo. Nej, säga vad man vill om stereotypa karaktärer och skamlös självplagiering, det här är underhållning på högsta nivå.

Här, här och här kan man ha skoj à la Robert Langdon om man har tid att slå ihjäl.

RSS 2.0